När facebook förvånar:

I förrgår när jag landat framför datorn på köksbordet loggade jag in på facebook. Jag hade fått en röd notification och glädjen välde över mig. Ballt tänkte jag. Linnéa, som befann sig x antal mil bort, hade tagat mig i ett inlägg:
Jag undrade där ett tag om allting stod rätt till med Linnéa. Lite senare ringer hon från taxin på väg mot utgång och säger: " Mika, jag tagade dig i ett inlägg förut. Jag vet att du inte är här men jag tänkte att du är go liksom". Så enkelt var det; jag är go och fick vara med därför:)
Nu är nästa omgång med te klart så jag skall gå upp och dricka det med mamma på balkongen. Underbar lördag!
//Mika

Tema Värmland

Igår var det 2x20års fest i Stenungsund. Temat var inget annat än Värmland. Jag hade på mig ett par Palladium skor som blev kallade för "skogshuggarskor" av vakten på Kallis, så jag kände att de passade till min outfit som försökte efterlikna en jägares. Det visade sig att skogshuggarskorna var dagens bästa val då det blev ganska många timmars dans. Jag hade en riktigt rolig kväll och det verkade som att de flesta var nöjda! Vi tackar Rb och Cb för det:)
Goa killar på go bild (du är med go Mathilda).
Jag bad killen som tog kortet att vinkla kameran lite för att få en bättre bild. Då böjde han på knäna...
Haha
//Mika

Så fruktansvärt bra!!!!!!!!

// Linnea

Don't you let me go tonight

Hej, tjejen som inte gillar beslut bloggar igen. Jag hade en period för inte så längesedan då jag gillade förändringar. Jag har aldrig varit mycket för dem men tyckte då att det var härligt att vara nytänkande och bryta lite gamla mönster. Det sitter fortfarande i men det finns saker jag vill hålla fast vid, förändringar som är jobbiga att deala med. Min bästa hästvän ingår i en utav dem.

 

Vad jag vill just nu är att flytta till Lund och plugga där. Att ha en häst att ta hand om här hemma i Göteborg känns inte som något hit. Så jag måste säga farväl till Zacke, eller snarare, vi måste säga farväl till varandra. Det skrämmer mig att det är så jobbigt som det är, att vinka hejdå till en häst. Under drygt fem år han jag varit med honom flera gånger i veckan vilket givetvis gör att det finns ett starkt band mellan oss. Jag är inte ledsen över att jag lägger ner ridningen för ett tag, den kan jag återuppta. Jag är ledsen för att jag lägger ner Zacke, som har så mycket karaktär att det inte ens är värt för mig att börja skriva om honom här. Det suger att lämna en vän som alltid ställt upp med att låta mig vara med honom varje gång jag velat det. Att han välkomnat mig med sitt gnäggande de gånger jag flytt från skolan är guld värt. Att få prata skit om vem man vill och veta att det aldrig når någon annan är ganska skönt. Det här är hemskt, inser jag nu. Jag skall bo hos honom hela den här helgen, eftersom det blir den sista helgen vi har ihop. Givetvis kommer jag kunna hälsa på honom när jag vill men jag kommer inte kunna galoppera iväg med honom kockan sex på morgonen nästa gång jag är olyckligt kär. Han är helt enkelt bästa botmedlet mot allt. Verkligen allt.

 

Linnéa var med och filmade honom för ett tag sedan och jag har tagit ut lite stillbilder ut filmerna:
//Mika

Spontankväll med Lego och Plejdo i Fjällbacka

//Guess who?

Waaaah

Jag och Mika ska starta upp ett filmproduktionsbolag! :D yeeeeey /Linnea

Lägesrapport

Ena halvan sover. Mitt hår stinker rök från gårdagens utgång när jag har det framför ansiktet, trots att jag duschat det. Nu skall jag smyga ut och träffa de andra tjejerna, Linnéa verkar inte vilja vakna just nu:) Hoppas på en mysig kväll:)
//Mika

Bilder från Visby

Eller snarare Kallis. Tog med mig kameran dit ena dagen och knäppte av närmare 500 bilder tror jag. Bilder är kul, här kommer några:)
Först studentflak och sedan detta. Min kamera får stå ut med mycket! Linslocket förälskade sig i ett glas med champagne och valde att stanna...
//Mika

Känns som en söndag

Vi var ute igår och det blev en halvt galen kväll. Idag har vi ätit en lång frukost (minst tre,fyra meter) och nu ligger jag några decimeter från taket och letar boende till Lund medan Linnéa städar. Det går bra, enligt mig, men jag har inte fått tag i något ännu... Vad jag vill ha är ett litet rum där jag kan bo helt för mig själv:) Det känns mer och mer rätt för varje dag att plugga där!
//Mika

Ett år tillbaka i tiden påminner mig om idag

Nu ligger jag i Linnéas säng i Bovall och för exakt ett år sedan startade vi våran blogg från samma säng. Utanför fönstret öser regnet ner och vi försöker besluta oss om ifall vi skall ut eller om vi skall dricka te och mysa...
//Mika

Another day

Tänkte slänga upp några av mina goa 800 bilder från helgen men låter bli. Har ägnat kvällen åt diskussion och läsning om det som hänt i Norge och jag är så jävla upprörd, arg, äcklad, ledsen, maktlös och tusen andra dåliga saker. Känner inte riktigt för att engagera mig i att redigera festbilder just nu. Det är väldigt mycket ilska, som inte går att ta ut på någonting. Nu skall jag lägga mig i min säng och skrika in i väggen. Efter det skall jag börja titta på Entourage, har sju (snart åtta) säsonger att ta mig igenom. Känns som en vettig söndagskväll. Bilder kommer nog imorgon!
//Mika

Frukost

Nu äter vi frukost och försöker uppdatera oss om vad som hänt i Norge. Det finns inte så mycket att säga, de flesta känner väl samma sak. Fyfan!
//Mika

Kallis

//Mika

Live från Visby

Hinner inte blogga men såhär lät det inatt när hela Gotland var utan ström:
Allsång och stearingljus på uteserveringarna hela kvällen och natten:)

//Mika

I wish I was twelve and at that sixth-grade music festival.

Visade det här klipper för Linnéa och Johan och hade glömt av hur bra det är. Jag tycker faktiskt att det är helt sjukt. Ryser varje gång jag lyssnar på det. Tjejerna i bakgrunden tappar hakorna. Tänk om någon sådan träder fram i skolan. Killen är född 97...
//Mika

 

(Det är bra att ha en blogg för sådana här inlägg så att fler kan se hur grym han är)

Vardagslycka!

Igår jobbade jag och det regnade. Dagen kändes inte så speciell men så kom jag hem och hittade ett paket i brevlådan. Först vågade jag inte öppna det eftersom det verken stod från vem eller till vem det var. Men jag kunde inte låta blir. Det var till mig.
Trots att det inte stod från vem så vet jag vem han är. TACK! Linnet är det snyggaste linnet jag sett.
(En Håkanlåt för er som inte vet). Det låg också två enkronor i paketet...
Söndagen var räddad, tusen gånger om!
Nej, miljoner gånger om!
//Mika

Hur man får tag på Linnéa del 1.

Man använder facebookchatten:

 

Jag loggade in på chatten för att få tag på Ivan via Daniella. Sedan får jag svar från mig själv och inser att Linnéa är inloggad på min facebook. Jag tycker det är konstigt att flera kan vara inne på samma konto samtidigt, det gick inte förr.
//Mika

Nattmusik

Distant Earth
Atb – Killing Me Inside

//Mika

Skit också

Jag kom in på det jag sökt. Jag hade nästan hoppats lite lite på att inte göra det, så att plugga till hösten inte var ett alternativ. Det finns för många alternativ! Jag är sjukt sugen på att plugga, det är inte det. Det är bara det att jag vill göra annat med. Så att om alla saker utom en skiter sig är valet gjort. Nu verkar ingenting skita sig och jag måste fatta ett beslut igen. Hur som helst är jag peppad på att plugga i Lund, only time can tell vad som händer. Jag har i alla fall gjort valet att sluta på Ica. Jag har fem dagar kvar enligt planen! Det känns sjukt lovande!
Mitt i beslutsångesten igår blev det utgång:)
Det blev mycket dans, som vanligt!
//Mika

Någonting som

hackar lök vill jag ha. Har precis lagat den klassiska fredagsmiddagen enligt kassan på Ica: tacos. Allt är frid och fröjd tills jag skall hacka lök och gråter oavsett om jag har glasögon eller cyklop på mig.
//Mika

Right next to you

Jag antar att de flesta blir höga på livet när det är sommar och sol ute. Jag påstår inte att jag inte blir det men jag blir än mer taggad på livet av regn, det är konstigt. Idag drog jag på mig världens största tröja efter jobbet och satte iPodlurarna i öronen innan jag lade ner mobilen i fickan för att skydda den från regnet. Jag kunde inte låta bli att le för mig själv. Jag blir galen av känslan att ingenting känns omöjligt. Det finns inte en enda låt idag som är deppig. Jag känner och försöker få mig själv att tro att allt tråkigt som händer har en större mening. Mitt rum är så stökigt att jag inte kan tycka att det är mysigt att titta på en film där ikväll, något som först kändes tragiskt men nu bara roligt.

 

Har förresten kommit på att jag inte gillar facebook. Det är för mycket hets och allt det där om att vara snygg. Jag kommer dock aldrig ta bort min eftersom det inte finns något mer underhållande än att stalka runt där, haha. Är bara sjukt trött på det utan att säga att jag själv håller på med precis det jag är trött på (antagligen därför jag är det).

 

//Mika

Gooooa valpar

Killen till vänster äger valparna och han har öppet hus för alla hundintresserade tjejer som vill komma och titta på dem:)
//Mika

Ledig onsdag :)

Strax innan klockan åtta igår morse var jag och Linnéa ute i stallet. Linnéa sa några gånger hur mycket hon avskyr stall, hästar, bondgårdar och allt vad det var men anledning till att hon var med var inte för att hon förväntades gilla det utan för att filma. Fyra timmar senare tyckte vi att vi hade tillräckligt med material så vi lade ner.

 

Resten av dagen innehöll bland annat veckans höjdpunkt: Gabbes hundvalpar. Han har fem små liv på tre veckor någonting som nyss lärt sig gå. När någonting är så sött vill jag krama ihjäl det, jag vet inte hur jag annars skall få ur mig hur söta de är. De levde med andra ord upp till mina skyhöga förväntningar.

 

Det blev en snabb sväng till vattnet och thaimat i tv-soffan. När klockan var halv elva fick jag skynda mig hem för att betala ett par biljetter som skulle betalas innan klockan tolv. Jag trodde att jag hade planerat det hela och att jag kunde göra det utan min bankdosa men icke det. Jag hann i alla fall betala det med fyra minuter kvar innan deadline.

 

Johan åker till Linn på Gotland idag så jag passade på att tanka min hårddisk med serier och filmer från honom igår. Nu har jag så att jag klarar mig i ett år. Om exakt en vecka är jag själv på väg till Gotland med Yammi och Josefine för att förstöra parets semester ihop:)

 

//Mika

I've got a girlfriend, and i girlfriend.

Igår var det grillmys hos Yammi. Min favoritdel av kvällen var när temuggarna dukades fram och min spellista sattes i rullning. Det mesta mellan himmel och jord kommer på tal och det är så, jag vet inte vad man kallar det, slappt? Mysigt? Intensivt prat? Hur som helst, så somnade jag senare med datorn på magen och vaknade några timmar senare redo för stallet. Efter en lång morgon där tillsammans med Linnéa dricker jag nu kaffe och känner att jag inte riktigt har tid att sitta här eftersom jag har en kaffedate jag borde göra mig redo för.
Jag hoppas på en liknande kväll snart igen:) Jennifer var med också men hon står bakom kameran!
//Mika

Äntligen en "ledig" helg!

När jag har en ledig helg framför mig är jag så glad att det känns som att ingenting kan förstöra den så därför tackade jag ja till att jobba även idag. Ibland får jag inte ihop mina egna tankar. Fast det är inte jobbigt att åka till jobbet nu och jobba ett pass som jag vet kommer att gå fort. Jag har faktiskt bara två veckor kvar på Ica innan en oändlig semester därifrån börjar, i guess.
Jag gick upp så tidigt idag att jag redan har hunnit med att dricka kaffe två gånger. Just nu tuggar jag på iskalla jordgubbar.
Och just det, imorgon är jag helt ledig från jobb! Då skall jag och Linnéa till stallet och fota sedan hoppas vi att vi får titta på Gabbes hundvalpar eftersom Johan har tjatat så om hur söta de är:)
//Mika

Fredag i stallet

För 24 timmar sedan sprang jag runt i en hage och kände mig fånig. Zacke (hästen jag alltid skriver om) vägrade att följa med mig in till stallet. Så fort jag närmade mig stack han. Det är en svår situation då jag inte vet vad jag skall ta ut min ilska på. Nära till tårar förklarade jag för honom hur besviken jag var. Jag sa att det var noll respekt att han inte ställer upp för mig med tanke på hur många gånger jag ställt upp för honom. Jag sa att jag aldrig skulle ge honom mat igen. Jag kallade honom fet eftersom han vill beta gräs hela tiden. Efter en lång utskällning var läget det samma. Fick inte tag i hästen. Det värsta är att han ser glad ut samtidigt som han står där och tuggar några meter bort. Givetvis var han glad, det var därför han inte ville ifrån det.
Efter en vända till stallet för att hämta havre att muta in honom med så lyckades jag. Fick även resten av flocken hack i häl pga min hink. Han gör såhär några gånger om året Zacke; strejkar. Men när han väl kommit in i stallet är han lika glad som vanligt:)
Jag hoppas du läser det här Zacke, för jag vann!
//Mika

"Dåliga krökare är det värsta jag vet"

Igår hälsade jag på Mathilda på Marstrand. Vi körde på ett riktigt lyckat tvåmannaförkrök. Jag försökte ta fina kort under kvällen men jag lyckades inte. De är verkligen inte i bloggklass, så är det med det! Det blev i alla fall en go kväll även om vi inte dansade speciellt mycket. Om Mathilda på riktigt hade trott att William hetat Emanuel hade det varit kvällens höjdpunkt.

 

Angående rubriken så orkade jag och Johan knappt prata med varandra på bussen in till stan i morse så vi lyssnade på några killar som pratade bakom oss. De kände en annan kille som var riktigt dålig på att kröka. De diskuterade i fem minuter att det inte finns något värre än folk som inte kan kröka, det är så tröttsamt...
Vi hamnade på en uteservering med varsin stor cola och fruktsallad! Värd dag innan det var dax för jobb!
När jag sedan slutade jobbet fick livet en ännu lite charmigare klang. Jag svängde förbi Linnéa för en kopp kaffe och sedan mötte vi upp Ivan för en promenad. Alla tre slogs samman i korsningen och gick tysta tills någon sa: "Något nytt sedan sist?". Att inte ha någonting att säga i det läget för att alla tre redan vet allt är skönt. Ändå pratar vi på. Jag vet ärligt talat inte om vad. Det känns lite som på film ibland, just för att det är så idyllsikt. Jag vet ingen bättre trio och ingenting som är bättre än att vara med er. Nu ligger en riktigt bra helg framför våra fötter.

 

//Over and out, Mika

Hur man vet att allt är som vanligt:

Väckarklockan står på halv sex imorgon bitti och innan jag lägger mig har jag en del saker att göra. Jag vet inte var jag skall börja. Egentligen är det inte jobbigt alls och det skulle gå fort om jag bara satte igång men det gör jag inte. Istället blir det som ofta när jag är stressad; så lugnt det kan bli. Fysiskt i alla fall. På insidan är jag stressad över att jag inte stressar runt när jag vet att jag "borde". Det har i vilket fall blivit så att jag sitter på mitt golv, dricker oboy och lyssnar på Pj Simas. Hur det kommer sig vet jag inte. Men jag gillar det:)
//Mika

"Och må dina hårddiskar förevigt krasha"

Jag tänkte att jag genast måste försvara mig med att jag inte upptäckt låten först nu men saken är den att jag nästan har det. Texten kan jag utantill tack vare statusuppdateringar på facebook men jag har inte vetat vilken låt den tillhör förrän häromdagen då den kom på i Yammis bil. Då äntligen kopplade jag! Det jag gillar med den, eller i alla fall delar av den, är att den är realistisk på så vis att det är ungefär så mycket ont jag kan med att önska en annan människa. Jag känner inte att jag vill att någons liv skall gå i kras men lite pinkoder hit och dit kan gott och väl glömmas bort...
Man hinner komma på mycket i Yammis bil. Vi hade förresten en oslagbar kväll vid havet den dagen.

 

//Mika

Snurra min jord igen

Häromdagen fick jag hem ännu en fototidning i brevlådan och blev påmind om att jag redan i julas tänkte göra ett inlägg om årets bästa julklapp. Min morbror har alltid lyckats hittar på saker jag själv aldrig tänkt på. Fototidningarna jag får varje månad, joggingskorna jag springer i, mitt favoritobjektiv till kameran, löparklockan och fjärilshalsbandet jag burit så att det gått sönder är några utav de saker jag fått av honom och som gör att han är med mig varje dag.
Ibland känner man att man har det bästa och tur är väl det. Världens bästa morbror tillhör mig:)

 

//Mika

Vad jag kommer sakna när jag inte längre har det

är att komma hem svettig och törstig efter ännu ett försök att slå nytt cykelrekord hem från stallet. För att sedan inte ställa cykeln på sin plats eftersom det kan göras senare nu när det aldrig blir mörkt ute. Eftersom stallet alltid drar ut på tiden hinner jag bli vrålhungrig lagom till hemkomsten och öppnar kylen i samma veva som jag får syn på mina händer. Smutsiga som något riktigt smutsigt och det är då jag inser att jag älskar det. Det låter sjukt, sick, äckligt, underbart. Det finns inget bättre.

 

På sommaren går hästarna på bete. Det betyder större hagar och en betydligt större utmaning att hämta sin häst. En nackdel är att man måste dra på sig långbyxor och stövlar oavsett väder. Jag har ridit i shorts men det är ingen bra ide. En bra sak är att man kan slänga på ett träns och rida från hagen till stallet, det är mysigt:)

 

Min extremt smidiga planering har gjort att jag inte har någon sladd till mobilen och kan därför inte lägga in några utav dagens hästbilder. Hoppas ni överlever:)
Vissa stunder känns det inte som att någonting saknas:)

 

//Mika

RSS 2.0