Hur man vet att allt är som vanligt:

Väckarklockan står på halv sex imorgon bitti och innan jag lägger mig har jag en del saker att göra. Jag vet inte var jag skall börja. Egentligen är det inte jobbigt alls och det skulle gå fort om jag bara satte igång men det gör jag inte. Istället blir det som ofta när jag är stressad; så lugnt det kan bli. Fysiskt i alla fall. På insidan är jag stressad över att jag inte stressar runt när jag vet att jag "borde". Det har i vilket fall blivit så att jag sitter på mitt golv, dricker oboy och lyssnar på Pj Simas. Hur det kommer sig vet jag inte. Men jag gillar det:)
//Mika

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0