welosecontrol

Igår hälsade jag på Mathilda på Marstrand. Vi körde på ett riktigt lyckat tvåmannaförkrök. Jag försökte ta fina kort under kvällen men jag lyckades inte. De är verkligen inte i bloggklass, så är det med det! Det blev i alla fall en go kväll även om vi inte dansade speciellt mycket. Om Mathilda på riktigt hade trott att William hetat Emanuel hade det varit kvällens höjdpunkt.

 

Angående rubriken så orkade jag och Johan knappt prata med varandra på bussen in till stan i morse så vi lyssnade på några killar som pratade bakom oss. De kände en annan kille som var riktigt dålig på att kröka. De diskuterade i fem minuter att det inte finns något värre än folk som inte kan kröka, det är så tröttsamt...

Vi hamnade på en uteservering med varsin stor cola och fruktsallad! Värd dag innan det var dax för jobb!

När jag sedan slutade jobbet fick livet en ännu lite charmigare klang. Jag svängde förbi Linnéa för en kopp kaffe och sedan mötte vi upp Ivan för en promenad. Alla tre slogs samman i korsningen och gick tysta tills någon sa: "Något nytt sedan sist?". Att inte ha någonting att säga i det läget för att alla tre redan vet allt är skönt. Ändå pratar vi på. Jag vet ärligt talat inte om vad. Det känns lite som på film ibland, just för att det är så idyllsikt. Jag vet ingen bättre trio och ingenting som är bättre än att vara med er. Nu ligger en riktigt bra helg framför våra fötter.

//Over and out, Mika