welosecontrol

Efter en helg utan minsta tanke på skolböckerna borde jag vara nergrävd i dem just nu. Men så är inte ritkigt läget. Isa är på föreläsning och tills dess att hon kommer hem så att vi kan äta ihop lär jag inte slå upp någon bok.

Jag har varit runt alldeles för mycket på facebook idag och konstaterat två saker. Jag vet att det är abosolut förbjudet att kalla oss för "Btg" men jag gör det ändå eftersom jag inte vet hur jag annars skall prata om oss. Det första jag har konstaterat är att jag saknar er. Jag längtar till sommaren när saker och ting kommer bli lite mer som vanligt än vad det är nu när vi ses någon enstaka gång i månaden. Som tur är har jag Linnéa i staden där jag bor.

Det andra konstaterandet handlar om att jag tror att vi är bäst. Jag tror verkligen det. Antagligen tror många att de har det bästa och det är fine, det bryr jag mig inte om. Det betyder inte att vi inte har det för det. Ibland önskar jag att vi alla var i Lund och fick uppleva samma saker. Sedan slår det mig att vi skall vara på olika håll och leva olika liv.

Btg är mitt gäng, det låter som lågstadiet men det är det inte. Vi har gångavstånd till varandra och fotboll, grillkvällar och promenader är det som har fört oss samman. Vi har något unikt som är få förunnat, så mycket kan jag vara säker på. Det är en ball känsla, att ju längre bort vi kommer från varandra, desto mer älskar jag er. Jag hade kunnat skriva hur mycket som helst, som faktiskt hade varit roligt att läsa, men jag måste ta tag i mitt liv och göra annat. Ni är i alla fall de bästa jag har:) Hihihihihi