Något bra ur det dåliga

Det förvånar mig att jag gillar dagarna när det enda jag gör är att plugga. Dagens roligaste stund var när jag och Charlotte spårade ur efter att vi skulle knyta ett starkt band mellan oss genom en highfive. Vi gjorde världens sämsta handklapp och sedan drog vi på oss iphonehörlurarna och spårade. (Det roliga är att om du läser det här C, så är det helt ärligt det roligaste jag kommer på från idag). Vi gjorde charader för varandra tills, i alla fall jag, skrattade så att jag grät. Det roligaste var att det stod en kille utanför fönstret som såg endast Charlotte och när hon fick syn på honom gav hon honom en min som sa: "Åh nej, du såg väl inte när jag klappade min osynliga katt.?!". Vilket var precis vad han hade gjort...
Sedan hade vi ett seminarium som jag inte kan beskriva trots att jag höll på med det i nästan två timmar.
Angående rubriken så dog min taklampa i samma sekund som jag tände den när jag kom hem nu ikväll.
Jag slog på tv:n i hopp om lite ljus och blev ännu en gång påmind om varför jag förr kollade på tv så sällan.
"Akutläkaren Urban hjälper en patient som sågat av en del av tummen". Så mycket hann jag höra och jag hann se en separerad tumme för mycket. Så planen blev att plugga i hallen. Fine tänkte jag och slog mig ner på golvet i hallen någon meter från mina skor och satt där i några minuter innan jag lyfte huvudet från boken och blickade ut i köket. "Varför sitter jag inte vid köksbordet?". Den frågan ställde jag mig själv.
Nu sitter jag i köket och inser att jag borde ha suttit här och pluggat de tre senaste veckorna. Det är ju grymt att plugga vid ett köksbord utan någon tv och med räckavstånd från stolen att göra te (nästan).
Dagens nya upptäckt!

 

Jag har också hittat mig ett boende från 1 november då jag blir utkickad härifrån. Idag kollade jag in mitt blivande studentrum och i love it redan:) Kommer bli bra det här, det här livet. Nu måste jag dock återgå till plugget. Lär bli en lång natt och jag lär uppdatera er om vad jag försöker trycka in i huvudet:)
//Mika

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0