Strike a pose
Jag lämnade Erik strax efter klockan sex fast besuten om att jag skulle hem och plugga på mitt rum. Jag tänkte att jag skulle få mer gjort där än i skolan. Jag gjorde misstaget att kliva in i köket för att sedan inte kunna ta mig därifrån. Isa hade gjort iordning en pannkaka till mig, Panos skar upp melon och Martin visade norsk mjölkreklam på sin mobil. Dessutom så försökte Marika få till en 60-tals outfit till helgens fest och det slutade med att hon nu tvättar min klänning med rödvinsfläckar i en hink med Vanish. Hur skall man kunna motstå det? Vi satt runt köksbordet i närmare två timmar innan vi kom på att vi verkligen borde plugga, de flesta av oss.
Så... vi gick till Ica och köpte mjölk och cola och nu sitter vi här, flitiga, och studerar. 
Även om våra konverationer går ut på att få sitt eget sagt snarare än att lyssna på andra så är det trevligt att ha sällskap dygnet runt om man så vill.
Jag har också hunnit med ett pass badminton idag. Det var svettigt och efter ungefär halva tiden så avancerade vi. Eriks rack (det är ett förvånandsvärt fult ord, har nog aldrigt tänkt på det innan...) gick sönder och som det teamet vi var så delade vi på mitt. Vartannat slag innebar en hel del rörelse på plan. Trots det så utklassade vi vårat motstånd.
Nu måste jag fortsätta att plugga för Isa frågade precis om jag var klar. Jag tror att hon är överkänslig (hon gråter till The Notebook) och störs av tangenternas ljud...
//Mika
Kommentarer
Postat av: Isa
Överkänslig är nog att krydda en del
jag vet hur man gör och du har helt fel
att våga visa känslor trots att det inte är verkligt
är väl kanske inte så märkligt
Nu har jag nog hamrat mer på tangenterna än du
så jag ska sluta och börja plugga nu
Trackback
