PU = Personlig Utveckling
Idag tror jag att det var två killar som drev med mig i butiken. De pratade engelska med mig men jag tror att de kunde svenska. Inte för att de vet att engelska är ett obegripligt språk för mig (vilket det inte ens är, bara idag) men de skrattade konstant. Jag hörde inte vad de sa, det var enbart därför jag inte förstod dem. För tro mig, jag förstår om någon frågar efter honung på engelska. Precis som en rad i någon låt lyder "You had me at hello" hade jag velat sjunga "You lost me at honey". Jag lät bli med risk för ännu större utklassning.
Sedan hände det sjuka. En man frågade mig något som lät som de sörjigaste partierna i Kents låtar, det vill säga, när Jocke vägrar öppna munnen när han sjunger och resultatet blir att man inte förstår vad han säger. Efter tre, fyra ursäktanden förstod jag att han frågade mig på engelska om jag pratar tyska. Här tog mitt undermedvetna över. Jag svarade " Ja, ein bissschen". Efter det var jag delaktig i en tvåmannakonversation om Stinas frysta kycklig, klyftpotatis och huruvida det går att betala med euro och utländska kort i Sverige. Allt detta på tyska. Ibland imponerar jag fasen på mig själv.
//Mika
Kommentarer
Postat av: cruzer
haha!
Har du någon aning om hur underhållande du kan vara?
Trackback
