welosecontrol

Och hur många vampyrer har vi vanliga människor i vår vardag?

Så för att bli av med den förvrängda verklighetsbilden om ett lyckligt liv med någonting som förmodligen aldrig kommer dyka upp i mitt liv slog vi oss idag ner i soffan för ett Shrekmarathon.

Vad jag inte kunde räkna ut innan var att det skulle leda till ännu en besvikelse. Konstigt nog känns det nu som att ett träsktroll hade varit det ultimata. Den kärleken är riktigt sann och lika stark som kärleken från en vampyr, om inte starkare.

Det här inlägget skriver jag till mig själv för att jag nästa vecka inte skall titta på Avatar, Harry Potter, Sagan om ringen eller någon annan icke verklig film med ett öde att sukta efter. (Några fler filmer med övernaturiga karaktärer kan jag inte komma på... Känns bra.) Haha.

Men oavsett vilken film vi sett så tar vi oss igenom vad den lämnar efter tillsammans. Nu sitter vi här i korridoren med varsin dator och hänger denna lördags kväll. Livet är soft, alldeles för soft. Isa spelar den musik i  högtalarna som Mårten önskat. Jag har gjort te till oss och jar har inga planer på att resa mig från soffan på ett bra tag. Om en vecka är det julafton. Vad hände där?

Just nu lyssnar vi på det här:

"What makes you think I'm enjoying being led to the flood?
We got another thing coming undone

And its taking us over

But I won't be no runaway

Cause i wont run"

//Mika