Flubber

Det absolut roligaste var när en bil stannade in bredvid oss dagen efter. De andra tre jag gick med nickade alla igenkännande till killen i bilen. Jag fattade ingenting. Efter några få ord av slösnack frågade föraren Linnéa om hon var bakis.

 

"Förnamnet..." Suckade Linnéa till svar och himlade med ögonen.

 

Tystnad.

 

Killen säger sitt namn.

 

Tystnad.

 

Skratt.

 

"Nej alltså, jag menade att det bara är förnamnet av vad jag är." försvarade Linnéa sig med.

 

"Aaaah! Jag tänkte väl det!" skrattade killen fram precis som om hans namn var det första man fick lära sig på dagis. Jag vet inte vad vi sa efter det men han körde iväg under en ganska pinsam tystnad.

 

Jag vet fortfarande inte vem killen är. Jag minns inte hans namn och jag vet inte vad vi har gemensamt. Men det var någonting med kvällen innan...
Sedan hamnade vi här och "Plejdos" kom till eftersom de var avundsjuka på oss "Legos". Väldigt ointressant för alla er andra.

 

//Mika

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0