Trettionio
Idag är det sista dagen på vecka 39 för det här året. För två år sedan, när vi gick i tvåan, var vecka trettionio en sjuk vecka. Linnéa bodde hos mig hela veckan, Linn hela helgen. Veckan har till och med fått ett eget album på facebook, allting hände! Här kommer nio bilder från vecka 39 2008.
Det finns så många roliga historier jag skulle kunna dela med mig av men jag har valt veckans första händelse. Bild sju och nio (känns som jag är med i så skall det låta) är kopplade till måndagen vecka 39 2008 (det var ett jäkla tjöt). I alla fall:
Jag och Linnéa hade precis tagit oss an matte C och vi hade en lång pluggkväll framför oss innan tisdagens matteprov. Vi bunkrade upp hemma hos mig med det nyttigare alternativet; naturgodis! Jag minns inte hur pluggandet gick och det hör inte heller hit. Någon gång på kvällen ringde Simon, han var med Fabian. Han betedde sig konstigt och frågade vilken adress jag bodde på. Vi undrade varför han ville veta det och tydligen ville Fabian skicka blommor till mig, precis som man alltid vill göra på måndagkväll. Andra gången Simon ringde åkte de bil för att hyra film nere vid macken hos sig. När vi lagt på för andra gången förstod jag och Linnéa redan att de två, Fabian och Simon, var på väg till oss. Vi spelade dumma. Simon ringde igen och frågade om vi var hemma. Vi sa att vi nog skulle sova men det tyckte inte Simon, så han "övertalade" oss att vara vakna. Vi sa att vi skulle ut och gå och då ville Simon väldigt gärna veta vilken väg vi skulle gå, bara för att. Vi gick ut. Vi såg bussen komma och vi såg killarna hoppa av. De hörde oss på långt håll eftersom vi medvetet var högljydda. De gömde sig och kastade sten på oss. Vi låtsade få panik och sprang en bra bit innan vi stannade. När de följde efter oss skrev Linnéa till mig att vi var förföljda och vi gömde oss. När vi låtsades som att vi inte vågade komma fram ropade Simon och Fabian att det bara var dem och alltså ingen fara. Då spelade vi paffa! Vi kunde inte fatta att de var i Backatorp?! Sedan blev vi arga för att de skrämt oss. Hela vägen hem till huset fick vi höra på om hur ägda vi hade blivit. De kunde inte förstå hur vi inte kunde ana någonting. Samtidigt som killarna malde tittade jag och Linnéa på varandra och log. När vi var vid min gräsmatta saktade vi in så att Simon och Fabian kom först fram till dörren. Där satt lappen som är längst ner i högra hörnet på bilden ovan. Gissa OM de blev ägda?
Matten gick åt skogen och vi kollade på Troja istället, halva i alla fall. Jag och Fabian sov på balkongen vilket jag inte kan förstå nu eftersom det är svinkallt ute såhär års. I alla fall, det var början på vecka trettionio.
Det var något med Justin också, han träffade killarna på bussen och sms:ade men jag minns inte mer än så... Linnéa, du kanske gör det? Haha...
// Mika
Det finns så många roliga historier jag skulle kunna dela med mig av men jag har valt veckans första händelse. Bild sju och nio (känns som jag är med i så skall det låta) är kopplade till måndagen vecka 39 2008 (det var ett jäkla tjöt). I alla fall:
Jag och Linnéa hade precis tagit oss an matte C och vi hade en lång pluggkväll framför oss innan tisdagens matteprov. Vi bunkrade upp hemma hos mig med det nyttigare alternativet; naturgodis! Jag minns inte hur pluggandet gick och det hör inte heller hit. Någon gång på kvällen ringde Simon, han var med Fabian. Han betedde sig konstigt och frågade vilken adress jag bodde på. Vi undrade varför han ville veta det och tydligen ville Fabian skicka blommor till mig, precis som man alltid vill göra på måndagkväll. Andra gången Simon ringde åkte de bil för att hyra film nere vid macken hos sig. När vi lagt på för andra gången förstod jag och Linnéa redan att de två, Fabian och Simon, var på väg till oss. Vi spelade dumma. Simon ringde igen och frågade om vi var hemma. Vi sa att vi nog skulle sova men det tyckte inte Simon, så han "övertalade" oss att vara vakna. Vi sa att vi skulle ut och gå och då ville Simon väldigt gärna veta vilken väg vi skulle gå, bara för att. Vi gick ut. Vi såg bussen komma och vi såg killarna hoppa av. De hörde oss på långt håll eftersom vi medvetet var högljydda. De gömde sig och kastade sten på oss. Vi låtsade få panik och sprang en bra bit innan vi stannade. När de följde efter oss skrev Linnéa till mig att vi var förföljda och vi gömde oss. När vi låtsades som att vi inte vågade komma fram ropade Simon och Fabian att det bara var dem och alltså ingen fara. Då spelade vi paffa! Vi kunde inte fatta att de var i Backatorp?! Sedan blev vi arga för att de skrämt oss. Hela vägen hem till huset fick vi höra på om hur ägda vi hade blivit. De kunde inte förstå hur vi inte kunde ana någonting. Samtidigt som killarna malde tittade jag och Linnéa på varandra och log. När vi var vid min gräsmatta saktade vi in så att Simon och Fabian kom först fram till dörren. Där satt lappen som är längst ner i högra hörnet på bilden ovan. Gissa OM de blev ägda?
Matten gick åt skogen och vi kollade på Troja istället, halva i alla fall. Jag och Fabian sov på balkongen vilket jag inte kan förstå nu eftersom det är svinkallt ute såhär års. I alla fall, det var början på vecka trettionio.
Det var något med Justin också, han träffade killarna på bussen och sms:ade men jag minns inte mer än så... Linnéa, du kanske gör det? Haha...
// Mika
Kommentarer
Trackback
