welosecontrol

Jag skrev precis ett riktigt kasst inlägg som jag tog bort. Det blev luddigt och lät som att jag hatar livet för att jag är ensam, vilket inte alls var det jag ville få fram utan snarare motsatsen. Jag vill bara få sagt att jag vissa stunder känner mig som den enda människan på jorden. I mitt eget huvud kommer jag alltid att stå i mitten, allt i min värld har med mig att göra, annars hade det inte funnits i min värld. Idag gick jag på stan "ensam" i tre timmar och jag tycker inte alls att det är jobbigt att inte ha någon att prata med. Nej, jag gillar det. Jag kan gå uppför avenyn och känna hur underbart livet är när snön faller ner. Allting händer runt omkring mig och jag diskuterar det med mig själv. Det är så skönt att känna att man inte är ensam så länge man är med sig själv, jag är lika mycket en människa att räkna med som alla andra. Jag förstår om jag kanske låter korkad men ibland får jag en kick av mig själv! Jag är verkligen en ensamvarg. Det betyder inte att jag inte är i behov av andra männsikor, bara att jag klarar mig bra på egen hand så länge jag vet att jag har de jag behöver vid de tillfällen då det behövs. Jag är trots allt den människa jag kommer behöva leva med hela livet ut och vet ni vad? Jag hade inte hellre valt någon annan om jag så fick välja blans jordens alla människor.

Det här är inte heller något djupt inlägg. Det är bara ett inlägg jag skrivit för att det gör mig glad:)


Det snöar utanför mitt fönster och jag kan inte riktigt förklara. Det känns bara som att livet ligger framför och att det blir precis vad jag vill att det skall bli. Jag har börjat ta tag i saker inser jag nu! Pluspoäng! Och mitt i allt sitter jag, här, och dricker te och lyssnar på musik! (Jag kan inte ta några bilder med min kamera så det fick lbi en från förra vintern.)
Och just det, jag har ingen mobil! Haha. Jag lämnade in min för åtta veckor sedan(!!!). Den var ny men gick sönder för en andra gång. Så idag gick jag tillbaka med min lånetelefon för att kräva jag vet inte vad. Då visade de sig att de haft mobilen lagad i butiken i sex veckor men att de glömt kontakta mig... Jag blev less och sa att jag inte ville ha den, så jag fick pengarna tillbaka. Kände mig sjukt nöjd. Jag har aldrig förstått mig på mobiler ändå så. Jag hann inte mer än att ställa mig i rulltrappan innan jag frågade mig själv varför jag tyckte att jag löst det så bra. Nu har jag ju ingen mobil alls istället... Haha.

// Mika